Sömnlös i Linköping.

Jag är alltså sömnlös. Alla mina pojkar sover gott. Hittade just appen för blogg.se så nu hoppas jag på bra grejer!




En presentation, minsann!

För tre år sedan började jag och Ullis prata om att Tessla kanske skulle få valpar. Jag hade vid den tiden ingen egen hund och det var tänkt att min första, alldeles egna, hund skulle bli en Tessling. Sen kom Casper, så min allra egnaste andra hund blev en Tessling. Söndagen den 2a september klev Ullis innanför dörren med en jätteexalterad och glad Tessla (det var så himla roligt att få krama lite på henne igen!) och en lite morgontrött och nyvaken Festliga-Felix som inte alls förstod var han var... 

Jag personligen tycker att Festliga-Felix fann sig till rätta väldigt fort och han fick namnet Knut. De första dagarna sov han mest, var rädd för katten och härjade på oss när han ville gå ut. Idag är det andra bullar! Knut meddelar att han inte från början förstod att Fläsk är en leksak. Vi försöker förklara att Fläsk är en katt och hans "brorsa" men han tittar bara på oss, fnyser och börjar brottas med Fläsk igen. Han älskar sin levande leksak! Något annat som Knut älskar är matdags. Om det råkar vara så att han leker i samband med att jag börjar göra i ordning mat så talar han om högt och tydligt hur gärna han vill ha mat. Han kan dansa lite också om lusten faller på. Knut äter med stor aptit och ibland ber han om mer. På kvällen ibland får han mer. Jag ser gärna att mina hundar säger till om de är i behov av mat. Casper är den som bestämmer när kvällsmålet ska serveras, och Knut får helt enkelt följa med i rutinerna. Jag dör inte om han tar efter Casper vid kvällsmaten. :) 
Knut tycker inte om att bada. Det var läskigt och då stod vi med tassarna på badkarskanten istället.. Men i ån går det bra att doppa sig lite! Knut har fått bada två-tre gånger (bara med vatten givetvis) på grund av att han inte kan låta bli att ställa sig under sin storebrorsa vid morgonkissen. Och inte slutar Casper kissa bara för att det står en bebis mitt i skottlinjen... Men de ska nog lära sig, hoppas jag. Vi har börjat en valpkurs också, vilket känns mycket nödvändigt. Jag har aldrig haft en valp och även om det är en hel del som man gör även med vuxna hundar är det mycket som är nytt eller som ska göras annorlunda. En härlig upplevelse är det i alla fall! Och tusen tack till instruktör Kicki som står ut med mig och mina tusen frågor! :) 
Knut växer så det knakar. Jag köpte 30kg vanlig hundmat och 10kg valpfoder inför hans ankomst. De där 10 kilona är snart slut och efter helgen måste vi köpa en hel låda tror jag. Huvudsaken är att han äter med god aptit! :) När Knut kom för snart tre veckor sedan väge han 3300 gram. Idag väger Knut 4600 gram och är ca 25cm hög!  Idag tar han inte så mycket plats i sängen, men hur ska det se ut om sex månader? Med en nästan fullvuxen DSG på huvudkudden? Jag är just nu tacksam över att det inte är en Leonberger vi satsade på! :) För huvudkudden, där sover man bäst. Mellan sin Mamsis och Papsis, bredvid storebrorsan Casper och så ligger storebror Fläsk på den höga byrån och övervakar en. Knut sover helst på rygg, med ena örat hängande platt ned mot madrassen och en framtass rätt ut i vädret. Och snarkar gör vi också, allra helst rätt in i ett öra. :)
Vi leker vilt, sover hårt, äter gott och lever rövare här i Linköping. :)
Min oas med bäck och sten/sandbank! 

Vi springer snabbt! 
 
Och så sover vi givetvis med brorsan också! :)

Mot nya äventyr.

Det här med att ha en valp är väldigt nytt för mig. Jag har tidigare bara haft vuxna hundar och de valpar jag har haft hand om har ju inte varit mina och näst intill redan "färdiga". När det här lilla oskrivna bladet kom innanför mitt hjärtas tröskel försvann plötsligt allt jag visste om ludna, fyrbenta och skällande odjur. Det är en del frågor som har väckts av detta nya föräldraskap men Knut verkar finna sin plats mer och mer här i Linköping. Det är det viktigaste för mig just nu, att han mår bra och trivs med livet, inte att jag vet och förstår allting jämt och ständigt. Det kommer senare. 

Det är ett problem som uppstått och det är att han inte bajsar utomhus. Ibland händer det att han gör ifrån sig utomhus, men oftast bara står man i ungefär en million minuter och väntar. Sedan går man upp, för inte ens Knut vill vara ute längre. Efter ungefär 15 sekunder innanför dörren springer han till en av sina två bajs-platser i lägenheten och lägger en miniliten korv. Problemet är inte att han bajsar, utan var han gör det. Jag har nu fått rådet att helt enkelt bara vara tills han har gjort ifrån sig, att det kommer senare så fort han är helt trygg i sin lilla 'bubbla' och att det bara är att öva, öva och öva. 
 
För träning, det är inte något som Knut har svårt med. Han fattar nästan genast vad det är man vill, så nu åker klickern fram och här ska tränas inför WP, agility och rallylydnad! Snart, alldelels snart, ska jag presentera Knut för er. Vi hörs snart igen! :)
 





Knut har anlänt.

I söndagskväll kom Knut innanför våran dörr. Jag tänkte presentera honom lite längre, men hittills får ni nöja er med ett par bilder bara. Han är världens finaste dansk-svenska gårdshund. Bara så ni vet. 
 






RSS 2.0