Ett meddelande skall levereras.
Hej!
Jag vill bara berätta att jag är magsjuk. Jag är så magsjuk att vi får gå ut flera gånger extra om dagen! När man är magsjuk får man vissa saker.
Som att till exempel gräva ned benen i soffan, oavsett vad Mami och Papi säger. Eller hur?
Slut på meddelande.
/Casper
PS. Jag är med i en tävling som korar Sveriges charmigaste hund. Visst röstar ni väl? Klicka på hjärtat här. D.S
Som att till exempel gräva ned benen i soffan, oavsett vad Mami och Papi säger. Eller hur?
Slut på meddelande.
/Casper
PS. Jag är med i en tävling som korar Sveriges charmigaste hund. Visst röstar ni väl? Klicka på hjärtat här. D.S
Caspers stora lycka i livet.
Det finns ett tillfälle, en situation, en sak som är Caspers stora lycka i livet. När vi träffar på denna lycka så springer han runt i cirklar, spretar med benen åt alla håll med ett stort flin klistrat över hela ansiktet. Runt, runt, runt. Han hoppar, studsar, skuttar och blir så glad att jag tror minsann att det är risk för explosion. Han börjar gräva hej vilt, svansen piskar på honom och hela han lyser upp - han är lyckligast i världen.
En sandlåda, en volleybollplan, nyfräst potatisland. Casper går total berserk på dessa ytor. Han är besatt. Varför reagerar han så här?
En sandlåda, en volleybollplan, nyfräst potatisland. Casper går total berserk på dessa ytor. Han är besatt. Varför reagerar han så här?
Bångstyrig.
Ni vet när man vaknar på morgonen och hunden ligger och sover så där jättegulligt? Och så vill man ta en bild, för att han är så djävla snuttesöt? Och precis då tycker han att det är lite kul att jävlas, så han börjar åma sig och förstör allting? Ja. Precis så.
Let it be, let it be spring!
Vårkänslorna börjar ta över det här hushållet. Det fladdrar nog inte bara i mitt bröst när jag ser min sambo, utan jag tror minsann att även vår byracka har fått vårkänslor. Igår så kelade han med en liten lerpöl. Han låg på rygg och åmade sig, kråmade sig och sparkade ordentligt med benen. Jajemensan, vårkänslor.
Inte nog med vårkänslor, han har börjat få vittring på rådjur. Han är snabb och ganska nogrann, så vi funderar på att börja spåra. Ja, Casper funderar kanske inte så mycket, det är mest matte som står för den biten av planen. Var kan man spåra? Har ni några bra spårtips som kanske utelämnas på en kurs?
Alla tips mottages tacksamt! :)
Inte nog med vårkänslor, han har börjat få vittring på rådjur. Han är snabb och ganska nogrann, så vi funderar på att börja spåra. Ja, Casper funderar kanske inte så mycket, det är mest matte som står för den biten av planen. Var kan man spåra? Har ni några bra spårtips som kanske utelämnas på en kurs?
Alla tips mottages tacksamt! :)
En coca cola och en liten lurv.
Alfons som är här under dagarna har lite svårt att äta. Han äter nästan ingenting och är svårmutad som få. Igår så gav jag Casper ett märgben fyllt med färskfoder. För att hela givan skulle få plats hämtade jag ett ganska litet ben och pressade i det sista. Casper tuggar på det stora, och Alfons börjar lukta på det lilla. Casper vaktar inte mat mot Alfons, för han "vet" att Alfons inte äter ändå. Döm av vår förvåning när Alfons öppnar sitt lilla gap och plockar upp det där benet och bär iväg med. Efter en stund tittade jag till honom och då låg han i bädden och slickade ur det sista fodret ur benet.
Han åt! Självmant! På annan tid än sin mattid, hallelujah!
Inte nog med det. Jag köpte mig en cola idag, och jag satt på balkongen och njöt av solen. Alfons kommer ut och vill också sola, och råkar välta colan. Det rinner ut lite på balkonggolvet och när jag ska torka upp det så står han och slickar i sig. Cola! Från balkonggolvet!
Han åt! Självmant! På annan tid än sin mattid, hallelujah!
Inte nog med det. Jag köpte mig en cola idag, och jag satt på balkongen och njöt av solen. Alfons kommer ut och vill också sola, och råkar välta colan. Det rinner ut lite på balkonggolvet och när jag ska torka upp det så står han och slickar i sig. Cola! Från balkonggolvet!
Jag har bara en fråga. "Vem är du och vad har du gjort med Alfons?"
Är du osäker på om du är en hundnörd? Jag ger dig lite klarhet i saken.
Jag har efter lite fundering insett att alla kanske inte förstår att de är hundnördar. Precis som att en del rökare inte förstår att cigarettrök faktiskt irriterar och luktar skit. (När till och med en fellow rökare påstår det så är det sant, så det så!) Jag ska hjälpa er osäkra själar till lite klarhet. Om du eller någon du känner passar in på något av följande tecken så passar du eller någon du känner med stor säkerhet in på andra tecken också.
Tecken nummer 1:
Tanken "Vad ska jag äta idag?" åtföljs ofta av "Jag ska äta chili con carne, vad gott!" och sedan "...och hunden ska få 357,5 gram Vom og Hundemat".
Tecken nummer 1:
Tanken "Vad ska jag äta idag?" åtföljs ofta av "Jag ska äta chili con carne, vad gott!" och sedan "...och hunden ska få 357,5 gram Vom og Hundemat".
Tecken nummer 2:
När du kommer hem så ropar du "Älskling! Jag är hemma!" och blir besviken när hunden inte svarade på tilltal idag heller.
När du kommer hem så ropar du "Älskling! Jag är hemma!" och blir besviken när hunden inte svarade på tilltal idag heller.
Tecken nummer 3:
Hunden har ätit gräs igen, och har svårt att få ut det. Du tycker inte att det är vidare trevligt att hjälpa hunden på traven genom att dra lite i grässtråt, men du ser det som att ni backar upp varandra vad det än är.
Hunden har ätit gräs igen, och har svårt att få ut det. Du tycker inte att det är vidare trevligt att hjälpa hunden på traven genom att dra lite i grässtråt, men du ser det som att ni backar upp varandra vad det än är.
Tecken nummer 4:
När du frågar om kostråd för viktnedgång/viktuppgång/muskelbygge blir du förvirrad när folk genast frågar vilket gym du tränar på. Vad menar de? Vadå gym? Tränar? Får hunden verkligen träna på ett gym?
Tecken nummer 5:
Tecken nummer 5:
Folk frågar om du ska med på en riktig utekväll, och du dyker upp i robusta skor och kläder som andas, heltäckande sådana. Utrustad med extra långlina, boll- och kampleksak samt en vattenflaska undrar du varför alla andra har nätta skor, uppknäppta blusar och underdelar som inte alls håller för en ordentlig utekväll - inte i snårskogen.
Tecken nummer 6:
Du känner igen skador på händer. Du kan tala om ifall det är från nylon, läder eller plast och exakt vilket ryck som orsakat skadan.
Tecken nummer 7:
Tecken nummer 7:
Ibland, kanske någon gång i veckan, drömmer du om att folk lägger upp leverpastej på ett fat, att du jagar harar eller så ser du pinnar virvla förbi. Någon gång ibland blir du uppspelt för att du i drömmen går förbi en annan hund som verkar sugen på att umgås lite.
Tecken nummer 8:
Att se en tass, en svans eller en hundnos i ögonvrån är ett måste, annars snurrar du runt på fläcken och letar efter vad som saknas.
Tecken nummer 9:
Du berättar historier som börjar med "Ja, just det! Vet du vad Casper gjorde igårkväll när vi skulle ha fredagsmys?" och folk förväntar sig att höra hur den där namngivna figuren förstörde allt. Du avslutar meningen med att säga "Han lade sig i HUNDBÄDDEN istället för i soffan!".
Du berättar historier som börjar med "Ja, just det! Vet du vad Casper gjorde igårkväll när vi skulle ha fredagsmys?" och folk förväntar sig att höra hur den där namngivna figuren förstörde allt. Du avslutar meningen med att säga "Han lade sig i HUNDBÄDDEN istället för i soffan!".
Tecken nummer 10:
Du tittar åt din hund och tänker "Du och jag, gycklo, du och jag" och ser er lite som Emil och Alfred.
Du tittar åt din hund och tänker "Du och jag, gycklo, du och jag" och ser er lite som Emil och Alfred.
Den vanligaste synen för en hundnörd.
De 5 främsta tecknena på att du hänger med en hundnörd som råkar ha en "busig hund".
Tidigare idag läste jag en text om tecken som säger att du är tillsammans med en hästtjej. Själv kan jag ju lista de 5 främsta tecknena på att man hänger med en hundnörd som ägs av en busig hund. Ni får gärna fylla på med tecken, för ibland är det så tydligt att det inte kan missas.
Tecken nummer 1:
Vi är lite som föräldrar, fast till relativt små varelser som har fyra ben. Nyblivna föräldrar frågar sig själva "Hm, är det där avföring?" medans hundnördar frågar sig själva "Hm, vad är det där i avföringen?". Vi står inte med påsen i handen och undersöker våra jyckars avföring för att vi njuter av det, utan för att vi undrar om det där kan vara resterna av den förpackade matlådan man inte lyckats finna (eller skon, för all del).
Vi är lite som föräldrar, fast till relativt små varelser som har fyra ben. Nyblivna föräldrar frågar sig själva "Hm, är det där avföring?" medans hundnördar frågar sig själva "Hm, vad är det där i avföringen?". Vi står inte med påsen i handen och undersöker våra jyckars avföring för att vi njuter av det, utan för att vi undrar om det där kan vara resterna av den förpackade matlådan man inte lyckats finna (eller skon, för all del).
Tecken nummer 2:
Vi slänger oss med uttryck som "tömma plånboken" eller "bränna pengar" och ändå ser du oss aldrig uppklädda, skitfulla och smått bortgjorda en söndagsförmiddag på facebook. Det beror på att "bränna pengar" eller "tömma plånboken" mer eller mindre alltid betyder "åka till veterinären med en leksaksmätt hund" eller "köpa en ny jacka till hundkompisens kompis efter att hunden vält kompisen sju gånger så kompisen hamnade i en taggbuske och rev upp jackan" eftersom den "busiga" jycken blir för ivrig och bestämmer sig att det är amatörmässigt att bara tugga på leksakerna och så är det ju faktiskt jättehärligt med nya människor och de måste man leka med. Då spelar det ingen roll om man väger 10 kg eller 80 kg.
Tecken nummer 3:
Du hör av dig till hundnörden och denne säger att den fikar med *insätt valfritt namn* och ni bestämmer er för att ses. Av någon anledning har hundnörden bara med sig en hund och inget sällskap. En hund som råkar heta samma sak som personen hundnörden fikade med.
Tecken nummer 4:
När du kliver innanför hundnördens tröskel tänker du först "Men herregud, kan människan inte ens plocka undan lite när de får besök?" men efter ett par besök inser du att koppel, halsband, hundleksaker, klosaxar, tygstycken som visst ska sitta på hunden, matskålar och hundbäddar kan räknas som inredning.
Tecken nummer 5:
Du tycker denna hundnörd är så oerhört atletisk, sportig och hurtig. Varje gång ni talas vid så antingen ska, är på eller har hundnörden tagit en promenad eller är och tränar.
Vi slänger oss med uttryck som "tömma plånboken" eller "bränna pengar" och ändå ser du oss aldrig uppklädda, skitfulla och smått bortgjorda en söndagsförmiddag på facebook. Det beror på att "bränna pengar" eller "tömma plånboken" mer eller mindre alltid betyder "åka till veterinären med en leksaksmätt hund" eller "köpa en ny jacka till hundkompisens kompis efter att hunden vält kompisen sju gånger så kompisen hamnade i en taggbuske och rev upp jackan" eftersom den "busiga" jycken blir för ivrig och bestämmer sig att det är amatörmässigt att bara tugga på leksakerna och så är det ju faktiskt jättehärligt med nya människor och de måste man leka med. Då spelar det ingen roll om man väger 10 kg eller 80 kg.
Tecken nummer 3:
Du hör av dig till hundnörden och denne säger att den fikar med *insätt valfritt namn* och ni bestämmer er för att ses. Av någon anledning har hundnörden bara med sig en hund och inget sällskap. En hund som råkar heta samma sak som personen hundnörden fikade med.
Tecken nummer 4:
När du kliver innanför hundnördens tröskel tänker du först "Men herregud, kan människan inte ens plocka undan lite när de får besök?" men efter ett par besök inser du att koppel, halsband, hundleksaker, klosaxar, tygstycken som visst ska sitta på hunden, matskålar och hundbäddar kan räknas som inredning.
Tecken nummer 5:
Du tycker denna hundnörd är så oerhört atletisk, sportig och hurtig. Varje gång ni talas vid så antingen ska, är på eller har hundnörden tagit en promenad eller är och tränar.
Det finns också tecken som säger att någon du känner är på väg nedåt i spiralen av hundnörderi. Vanligtvis börjar det med en hund, och åtföljs av en liten besatthet av nödvändiga tillbehör till sagda hund. Det är när din bekanta ringer och frågar om du ska följa med på jackrean och ni hamnar på Arken Zoo som du kan börja se dig om efter lite mer avancerade tecken. När de mer avancerade tecknena infunnit sig är det tyvärr obotligt, och du får nog leva med att din bekanta har drabbats ganska hårt.
En skakig bild på den här hundnördens främsta sjukdomssymptom.
Nordman - Det sista du ser
När jag hör den här låten, då tänker jag på Casper. Den är ju så passande, även om jag genast också tänker på att vi måste ta tillvara på tiden då hans allergier och så vidare antagligen inte gör honom så gammal. Lyssna och njut, Nordman kan det här.
Varför kan man inte sova när det är helt dött?
Jag ligger för första gången i sängen med laptopen, Casper tycker inte det är godkänt. Därför har hundkräket bestämt sig för att ligga i mitten av sängen, som ett fälgkors utbresande över hela fotändan. Det ger inte mycket plats för mina normalstora 38or. Casper envisas dessutom med att titt som tätt och hipp som happ att börja drömma och vifta med sina tassar, vilket resulterar i ett kittlande av sagda 38or.
Det här kommer bli en lång natt.
God natt
Jag bara tittade in här för att berätta att Casper kravlade sig ur sin fåtölj och skakade sömnen ur pälsen. Jag bara tittade på honom och visste ju att han skulle gå in och lägga sig i sängen hos Baconmannen. Jag hörde hur hans små klor släpade emot golvet, hörde hur han lämnade vardagsrummet. Tänker inte mer på det, ägnar mig åt en studie av höns. Casper kom just tillbaka in hit. Han nästan skuttade fram, stolt som en tupp, med huvudet högt. Han stannade till, tittade på mig från ungefär 1,5 meters avstånd, gör lekinviter djupt nedhukad på frambenen, skjuter öronen framåt och ser så där lurig ut. Så jag lockar honom till mig, såklart. Jag vill pussa på hans brokiga lilla nos, jag vill dra djupa andetag i hans päls i pannan. Så jag bestämmer mig för att göra det. När jag är ungefär 4 cm från hans ansikte så upptäcker jag varför han är så glad och full i fan. Han har hämtat en kattbajs i lådan och lagt den i mitt knä.
Tack. Mamma älskar dig med, Casper.
Det fina med att ha ett obrytbart band till sin hund..
...är att han ligger nära i soffan. Han lutar sitt huvud över din arm, hans värme sipprar igenom tyget på din tröja. Du känner hans andning som om den vore dina egna andetag, du känner den bekanta och härliga doften av trött och ren hund. Han vänder på sig, det börjar bli för varmt. Han trycker nu istället rumpan emot dig, han vill fortfarande ligga nära. Så suckar han, en utdragen lång suck och du tänker "Ja, hjärtat, du och jag, baby, du och jag".
Då fiser han väldigt högt.
"Nä? Vadå? HELA natten menar du?"
Det är konstigt ändå, att man kan sakna sin hund så mycket. Här i helgen hade jag en av mina bästa vänner som hundvakt. Hon har två shitbulls, två goa killar som smälter hjärtan. Vi har haft (läs: jag har haft) lite problem med att Casper gärna hetsar upp sig på hennes ena hane, Turbo. Under en liten period var han som besatt, jag minns en gång väldigt starkt, där vi släppte hundarna och Turbo ägnade ingen uppmärksamhet alls emot Casper. Till slut fick han tokspelet och skrek och sprattlade och hade sig när han inte fick pocka på Turbos uppmärksamhet. Det gick över, utan att vi egentligen gjorde någonting.
Så när hon skulle vara hundvakt för att jag skulle ut och festa så säger hon "det är ju bara att du hämtar honom så fort du vaknat till liv" och jag kunde inte tänka annat än att hon kunde ju inte mena allvar att Casper skulle sova över. Vem skulle jag sova med då? Vem skulle jag gå på nattkiss med? Vem skulle jag säga god morgon till? Vem skulle Fläsk försöka sno frukost av? Menade hon verkligen att jag inte skulle få hämta honom på natten och ta med honom hem?
Det är konstigt, minsann. Jag har mycket svårt att vara utan min bästa vän, livet känns rätt och slätt ganska tråkigt och tomt när han inte går vid min sida. Jag vill gärna tro att han känner exakt det samma, men jag kan ju inte förneka att han nog behöver vila upp sig ibland.. ;)
Så när hon skulle vara hundvakt för att jag skulle ut och festa så säger hon "det är ju bara att du hämtar honom så fort du vaknat till liv" och jag kunde inte tänka annat än att hon kunde ju inte mena allvar att Casper skulle sova över. Vem skulle jag sova med då? Vem skulle jag gå på nattkiss med? Vem skulle jag säga god morgon till? Vem skulle Fläsk försöka sno frukost av? Menade hon verkligen att jag inte skulle få hämta honom på natten och ta med honom hem?
Det är konstigt, minsann. Jag har mycket svårt att vara utan min bästa vän, livet känns rätt och slätt ganska tråkigt och tomt när han inte går vid min sida. Jag vill gärna tro att han känner exakt det samma, men jag kan ju inte förneka att han nog behöver vila upp sig ibland.. ;)
Nu blir jag kanske stenad...
..men är det någon mer än jag som har märkt att människor som helt enkelt vägrar ta in vad blandrasaveln gör också har mycket dåliga kunskaper i det skriftliga språket?
Det tåls att undersökas lite, tycker jag minsann.
Föreläsning
Har varit på föreläsning hela dagen, och jag känner nu mera att det var en dålig idé att gå och lägga sig klockan halv fyra för att kliva upp tio i sju. Nu är jag riktigt, riktigt trött och har en massa att tänka på.
En bra föreläsning som skickade hem mig med en hel del tankeställare. Återkommer i ämnet.
Nu, god natt!
Bra eller blä? Okej eller oacceptabelt? Hurra eller herrejösses?
Jag är ute och tar ett snabbt bloss med min "syster". Eftersom det är -15 grader och vi fryser våra stackars lemmar av oss tar ett bloss ungefär två minuter. Hundarna sitter innanför balkongdörren och undrar om de inte får följa med ut. Ungefär här, precis när vi fryser ihjäl så kommer min lite galna granne och börjar skrika på balkongen, det ena efter det andra härjas det om. Och det är ok - det började trots allt med att vi var ute och rökte och man bör ha hänsyn till sina grannar.
Hundarna då? Givetvis reagerar de på insidan, de tror ju att någon kommer in genom dörren snart! Både två och fyra skall läggs av, var på min granne blir så förbannad att han skriker att hundarna ska tyst - annars jävlar. Tre minuter senare står han och sparkar på min ytterdörr, och blir förbannad IGEN för att hundarna skäller.
Min personliga åsikt är att det är helt ok och naturligt för hundarna att säga till att någon är på väg in. För det är ju vad dem tror, och de skällde inte som galningar. Vardagsskall eller vad man ska säga. Vad tycker ni?
Är det bu eller bä att hundarna, i en sådan här situation, börjar skälla på dörren?
